Även om det hunnit gå hundra år sedan så har det knappast förekommit någon nederbörd likt den som föll över Böste lördagsförmiddagen den 9 augusti 1919. Då regnade det nämligen albanska juveler från himlen…

Den historien kom att sysselsätta lagkloka – och många, många andra – under lång tid. Åtskilliga ville ha del av de nära sex miljoner som dyrgriparna värderats till.

Berättelsen tar sin början en troligen varm och solig augustilördag. Stillheten bryts av en bullret från en flygmaskin, fortfarande en ovanlig företeelse på Söderslätt. Från flygplanet dalade det ner två paket som togs omhand av en tysk herre. Denne hade några dagar vistats i Östra Torp tillsammans med en tysk kvinna.

Togs i beslag

Nu passerade inte leveransen obemärkt. Förehavandena hade noterats av bland annat fiskhandlaren Brit Gustafsson i Böste, kustvakten Johan Lundh och amanuensen Gösta Jönsson-Ilien.

På uppdrag av amanuensen anhöll polisuppsyningsmannen i Södra Åby, A Krieger, de båda tyska medborgarna. Tullen i Trelleborg kontaktades, och tillförordnade tullkontrollören, kammarskrivare A Möllander, begav sig österut. Han tog de båda paketen i beslag. Paket och tyskar fick följa med till Trelleborg för vidare utredning. Tullförvaltare O L Cimmerlund tog hand om dyrbarheterna. Tyskarnas ryggsäckar togs också i förvar.

Det visade sig så småningom att juvelerna tillhörde den albanske fursten Wilhelm som var bror till släktens huvudman furst Friedrich av Wied och till legationsrådet vid tyska beskickningen i Stockholm, prins Victor av Wied. Denne prins Victor var gift med grevinnan Gisela zu Solms-Wildenfels. Det var grevinnans syster, Anna zu Solms-Wildenfels som tillsammans med den albanske furstens kabinettsråd, doktoringenjör Karl von Stockhausen, tagit emot paketen från skyn i Böste.

Juvelerare Martin Lysell fick i uppdrag att värdera de flygande juvelerna. Han kom fram till att detta uppgick till inte mindre än 5 799 729 kronor, en ansenlig summa i förra seklets början.

Smuggling

Grevinnan Anna zu Solms-Wildenfels och Karl von Stockhausen instämdes till Trelleborgs rådhusrätt. Här skulle de stå till svars för olovlig varuinförsel. Samtidigt anmälde fiskare Gustafsson, kustvakten Lundh, amanuensen Jönsson-Ilien och polisuppsyningsmannen Krieger att de ville ha del i de beslagtagna dyrbarheterna – de hade ju tagit dem i beslag!

Kampen om miljonerna bjöd på många farsartade inslag och kåsörerna finge ett givande arbetsfält under de dagslånga rättegångarna skriver Trelleborgs Tidningen. Extra pikant var den detaljen att amanuensen Jönsson-Ilien var svärson till finansminister F V Thorsson…

I en skrivelse som denne amanuens ingett till rätten skrev han bland annat Några Böstebor uppgåfvo, att två paket kastats ner, bland dessa var kustvakt Lund.

Helskinnad

Syftningsfelet gjorde att signaturen Le Curieux skrev följande i Trelleborgs Tidningen:

Meddelandet att bland de paket som nedkastats från flygmaskinen, var – kustvakt Lundh, väckte gifvetvis oerhörd och munter sensation i rättssalen. Och när man såg kustvakten fix och färdig framför sig, gladde man sig åt att han så helbregda kommit ifrån det vådliga äventyret. Han har förtjänat sin million!.

Först i maj 1920 föll domen. De båda tyskarna dömdes att betala vars femtio kronor för olovlig varuinförsel. Dock hävdes beslaget av de införda varorna eftersom det inte ansågs att de svarandena försökt komma undan den lagstadgade tullavgiften.

Fiskare Gustafsson och kustvakten Lundhs anspråk att anses som beslagtagare ogillades av rätten. Jönsson-Ilien och Krieger ansågs ha förverkat sin rätt till beslagarandelar eftersom de utan laglig rätt hade visiterat svarandena. Det gjorde att Kronan tilldömdes böterna i sin helhet. Alla klagade i hovrätten men denna fastställde utslaget.

Detta föranledde Le Curieux att skalda:

Det mörknar över Böste
det börjar bli tungt att gå
för Gustafsson, Ilien och Krieger
och kustvakten Lundh också.

Den elaka hovrätten över
Skåne och Blekinge län
Var liksom rådstuvurätten
Mot Ilien & C: i frän

Det här blir ett drama för bio
ty heltvisst i högsta instans
blir domen stadfäst, blott J O
och J K kan draga en lans

för Gustafsson, Ilien och Krieger
och välkände kustvakten Lundh.
Vi blandade dom sina fingrar
i Albanerkonungens pund?